Textil 1 - Tovning

Idag hade vi vår första workshop i textil med Cathrine Berg[1] och vi arbetade med ull. Enligt Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.17) har olika tovade ullföremål hittats som daterats till cirka 400 f.Kr. Bland annat tält, skor och mattor. Tovning är en gammal tradition och kultur som de menar är viktig att föra vidare till dagens barn. Även om det idag inte är nödvändigt att kunna tova för att överleva ger upplevelsen barnet en känsla av tillfredställelse, glädje och att lära sig något nytt och meningsfullt. Genom att arbeta med ull och tovning får barnen arbeta med alla sina sinnen och de får använda sin skapar- och upptäckarlust samtidigt som de skapar något som både är vacker och nyttigt.

Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016, s.7) ska vi som arbetar på förskolan arbeta för att barnen ska känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva och lära sig på många olika sätt till exempel praktiska, sinnliga och estetiska sätt. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s 20) menar att barns fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra ska främjas genom undervisning med estetiska ämnen.

Tova en platt

Steg ett. Vi fick två och två göra en platta av kardad ull. Först lade vi ut en handduk och ovanpå en bit bubbelplast. Sedan lade vi valfritt antal tunna lager med ull ovanpå varandra. Det är viktigt att de olika lagren av ull läggs åt olika håll det vill säga vinkelrätt mot varandra, varannan lodrät och varannan vågrät. Vi skulle också försöka få det så jämntjockt som möjligt. Matematik och språk kommer naturligt in i aktiviteten med dessa olika begrepp: varannan, vinkelrät, vågrät och lodrät, jämntjockt. Barnen får möjlighet att både höra och uttala de olika begreppen men också att praktiskt förstå dem. När vi lagt ut ullen och var nöjda sprayade vi varmt såpvatten på. Såpvattnet kan barnen vara med och blanda, cirka 1 deciliter såpa till fem liter vatten, för att öva på deciliter och liter. Vi tryckte lite på ullen för att den skulle bli genomblöt och sprayade sedan lite till.

Steg två. Vi rullade ihop alltsammans till en rulle och knöt snöre om för att det inte skulle gå upp. Sedan satte vi oss på varsin stol mittemot varandra och rullade ullrullen fram och tillbaka med fötterna i cirka fem till tio minuter. Berg¹ berättade att såpan som är ett basiskt ämne tillsammans med det varma vattnet och friktionen som blev när vi rullade ullen gör att ullen krymper. Ull har små hullingar som när de gnuggas mot varandra kramas eller hakar fast i varandra. Detta gör att ullen krymper. Ull kan krympa upp till 35-40 procent. Desto längre vi rullar vår ull desto mer krymper den och desto hårdare blir den, detta gör att vi själva kan bestämma hur mycket vi vill att ullen ska krympa.

 

Steg tre. Vi bestämde vad vi ville ha för motiv. Efter att vi funderat en stund bestämde vi oss för Bockarna bruse som är en välkänd saga för de flesta barnen i förskolan. Vi tog små bitar av ull i de färger vi ville ha och placerade ut dem på ullplattan. När vi var nöjda sprayade vi med såpvatten och rullade ihop igen. Vi rullade den med fötterna ca fem minuter till. Berg¹ berättade att istället för att rulla ihop den till en rulle skulle vi kunna lägga en presenning eller plast ovanpå och barnen skulle kunna stampa och dansa ihop ullen till någon musik.

 

Steg fyra. Vi rullade upp ullen och sköljde den under vatten. Vi rullade ihop den till en rulle i en handduk och trampade på den för att få vattnet att gå ur. När vi var färdiga såg den ut såhär:

 

Reflektion: Jag upplevde att den var en rolig och härlig aktivitet. Min fantasi fick fritt spelrum och jag fick använda mig av flera olika sinnen. Ullen och såpan har en speciell lukt, ullen känns på ett visst sätt och jag ser ullen och hur det jag skapar växer fram. Ifall vi hade haft musik hade vi även fått med hörseln, men jag upplevde att den kom med ändå för det lät lite när vi rullade ullen och vi hörde hur mycket vatten vi kramade ur ullen när vi sköljde ur den. Det var spännande att jämföra vikten på ullen när den var blöt och full av vatten med när den sedan hade torkat.

I aktiviteten fick vi med många andra ämnen matematik, språk och naturvetenskap. I matematiken fick vi exempelvis med oss olika matematiska begrepp som vågrät, lodrät, och vinkelrät. Vi skulle också försöka få ullen jämntjock när vi gjorde vår platta. Vi mätte upp såpa och vatten, och vi mätte tiden på hur länge vi skulle rulla ullen. Språket fanns med hela tiden med en mängd olika begrepp samt genom att eftersom vi arbetade två och två hela tiden var tvungna att prata med varandra om vad vi skulle göra och hur vi skulle göra det. Vi var tvungna att lyssna på varandra, argumentera för det vi ville och att kompromissa. Naturvetenskapen fick vi in genom att vi pratade om ullens egenskaper och vi fick in fysiken genom att känna på ullen när den var torr och när den var blöt. Vi fick förundras över hur mycket vatten den kunde innehålla.

Dessutom fick vi skapa något. Våra händer skapade och våra hjärnor fick vila. Det infann sig ett lugn eftersom vi kände att vi hade tid på oss och hann göra färdigt det vi höll på med. Detta tror jag är en viktig aspekt i dagen samhälle där det ofta är bråttom och stressigt. Barnen får ofta höra att de ska skynda sig och att de måste sätta fart. De behöver även aktiviteter där det får ta den tiden som det tar och där de får känna glädje över att få arbeta med sitt projekt och göra det färdigt. Det är definitivt en aktivitet jag skulle vilja prova när jag arbetar som förskollärare.

Något som är viktigt att tänka på innan aktiviteten är ifall det finns något barn som är allergisk mot ull. Då kanske de barn som tovar kan vara ute och det allergiska barnet och några andra barn kan vara inne. Det finns även möjlighet att barn är allergiska mot det gröna i grönsåpan men den går att byta ut mot gulsåpa eller diskmedel.

---

[1] Cathrine Berg. Workshop textil 1. Högskolan i Borås, 2016-09-02

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1.uppl. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.

Läroplan för förskolan (Lpfö98. [Ny, rev. utg.](2016). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket