Först mätte vi upp en halv balja vatten och klippte
småbitar av tidningspapper ner i vattnet. I detta moment tränar vi mätning av
volym samt begreppen hel och halv. Att klippa med en sax är en finmotorisk
färdighet som också är bra att träna på.
När vi trodde att vi klippt lagom mycket pappersbitar
finfördelade vi dem med en stavmixer. Vi upptäckte att pappersmassan var för
tunn och fick klippa fler pappersbitar. Detta fortsatte vi med tills vi tyckte
att massan var lagom tjock. Barnen får träna på att beräkna mängden pappersbitar
som krävs för att pappersmassan ska bli lagom tjock. Det jag tänkte på som jag kände var viktigt var att vara försiktig med stavmixen när barnen är med. Dra ut sladden när den inte används och låt inga barn stoppa ner handen i vattnet när stavmixen är igång.
När papperssmeten var lagom tjock doppade vi i
pappersramen från sidan och drog den rakt upp. Beroende på hur tjockt papper vi
ville göra fick vi doppa ramen olika djupt. Ville vi ha ett tjockt papper
skulle vi doppa den djupt så vi fick med mycket pappersmassa upp. Ville vi göra
ett tunnare papper doppade vi inte ramen lika djupt eftersom vi inte ville få
med lika mycket pappersmassa. Barnet behöver beräkna en hel del i detta moment
för att veta hur mycket pappersmassa det ska få med upp för att pappret ska bli
så pass tjockt som det vill ha det.
Vi lade en tidning ovanpå pappersmassan och vände
hela ramen. Nu låg tidningen i botten, pappersmassan i mitten och ramen överst.
Vi fick klappa lite på ramen för att den skulle lossna från pappersmassan.
Pappret är färdigt. Vi dekorerade som vi ville och sedan var det bara att låta pappret torka.
Genom att göra eget papper med barnen får vi med
stora delar av Läroplanen. Språket använder vi hela tiden genom att vi benämner
det vi gör. Barnen får då höra orden i dess rätta kontext vilket Andersson1
gör att barnet får större förståelse för begreppet. Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98
rev.2016, s.10) ska förskolan sträva
efter att barnen utvecklar sin förståelse för mätning. I denna aktivitet gör vi
detta genom att vi mäter vatten, vi beräknar hur mycket papper som behövs till
pappersmassan och vi beräknar hur mycket pappersmassa som behövs för att göra
ett papper i den tjockleken som vi vill ha. Genom att vi använder oss av gamla
tidningspapper får vi även med hållbar utveckling. Dessutom är konsten att göra
papper ett gammalt konsthantverk som ingår i vårt kulturarv vilket vi enligt
Lpfö98 (rev.2016, s.6) ska föra vidare från tidigare generationer till kommande.
Jag tänker mig att pappret till exempel kan bli en
vacker framsida till en bok om barnet, fina inbjudningskort till sommarfesten
på förskolan eller som ram till barnets teckningar.
För att få in naturvetenskapen i
pappertillverkningen skulle man kunna experimentera med att blanda olika växter
i pappersmassan för att ge struktur och färg. Till exempel kan nässlor, bladen
till alla liljeväxter och tång användas. Innan växterna kan blandas i
pappersmassa behöver de kokas i en gryta med vatten och kaustiksoda. Det behövs
tio liter vatten och en halv deciliter soda. Det är viktigt att kokningen sker
utomhus eftersom det blir giftiga ångor från sodan. Växterna är färdiga när de
har kokats mjuka och kan mixas med mixerstaven. Blanda växterna med
pappersmassa[2].
Jag tänker att det skulle vara spännande att utforska hur pappret blir när man
blandar i olika slags växter, undersöka ifall det ser likadant ut eller ifall
det blir någon skillnad. Ifall det blir någon skillnad vad beror då det på.
Även här finns möjlighet att arbeta med mätning.
De minsta barnen kan få känna och uppleva
pappersmassan vilken är en mycket sinnlig upplevelse. Känns det olika innan man
mixat ihop den om man jämför med efteråt. De kan ta en klump med pappermassa
lägga på en tidning och platta ut, banka är ju alltid roligt. På så sätt kan de
också tillverka papper. När man jobbar med de större barnen vore det intressant att prata om kulturarvet att tillverka papper, men det skulle också vara intressant att även med som fokusera på det sinnliga i aktiviteten. Hur det känns, lukta och vad de hör. Hur känns det färdiga pappret om de jämför med vanligt fabrikstillverkat papper. Och varför blir det skillnad, det skulle kunna bli väldigt intressanta samtal.
[1] Mats Andersson. Workshop Bild 2. Högskolan i Borås, 2016-09-22
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar