Textil 2 - Textiltryck

Igår hade vi workshop i textiltryck med Cathrine Berg[1]. Enligt Björkdalh Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.25) innebär det att barnen kan måla fritt med pensel på tyg eller göra tryck med exempelvis screenramar, stämplar, råa potatisar eller andra lämpliga föremål såsom knappar eller sådant som betraktas som skräp. Det tryckta tyget kan sedan användas till vad barnet vill exempelvis kuddar, påsar, gardiner, dukar eller tavlor.
Vi var i tryckeriet på Borås Textil muséum och Berg¹ hade dukat upp ett stort bord med en massa olika föremål vi kunde testa att trycka med. En del saker var skräp som hon hittat till exempel plastförpackningar i olika former och tidningspapper. Sedan fanns det även sprayflaskor med utspädd färg, stämplar, vispar med mera. Jag och en klasskamrat bestämde oss för att trycka på ett stort tyg tillsammans. Vi gick loss och testade nästan alla olika saker som fanns att trycka med

 

Innan vi började sa Berg¹ till oss det behöver inte bli fint. Fantastiska ord för då släppte prestationspressen och skaparlusten och kreativiteten släpptes fri. Det viktiga var att vi vågade testa och ha roligt. Det är vad jag vill förmedla till barnen på förskolan också, att de ska våga undersöka och prova sina idéer och de olika materialen. Det finns inga krav på hur det ska vara eller hur det ska bli. Det viktigaste är att barnen har roligt, vågar släppa sin kreativitet lös och prova.

Jag fick en känsla av lugn och febril verksamhet på samma gång. Det var avslappnande att få arbeta med händerna och inte behöva fundera utan bara prova mig fram till vad som fungerade och inte. Alla material och färger stimulerade mig kreativitet och gjorde mig lugn och glad. Det var spännande att se mönstret som växte fram på tyget och att samspela med min klasskamrat för att vi båda skulle få som vi ville. Vi fick samtala, argumentera och kompromissa så vi fick in mycket språk, och även många olika begrepp. Begrepp som mitt på, till vänster, uppe i hörnet, starkare, svagare och så vidare. Matematiken kom också med. Vi pratade om var på tyget vi skulle placera trycket och fick med placeringsbegrepp, vi gjorde mönster och funderade över symmetrin.

 

När vi kände oss färdiga med vårt tygtryck funderade vi över vad vi skulle kunna göra med tyget. Det blev en intressant diskussion, och jag kan tänka mig att det skulle bli intressant att föra den diskussionen med barnen.

Björkdalh Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.29) menar att vi genom att arbeta med textiltryck med barn arbetar med både språket och matematiken. Vi tränar på de olika orden på färger, att förstå hur grundfärgerna kan användas till att blanda nya färger och nyanser, att det bildas olika mönster av olika föremål och även hur trycken blir ifall barnet drar föremålet över tyget, olika grundläggande begrepp till exempel lägesord som under, över, framför, bakom, bredvid, intill och så vidare. Det blir träning för barnet att kunna se olika figurer och mönster i det tryckta tyget och kunna använda sin fantasi. Det är även en social träning för barnen att kunna enas om vad tyget ska användas till.

Jag tänker att textiltryck är en aktivitet som går att göra även med de allra minsta barnen på förskolan. Då kan pedagogerna istället för textilfärg välja att använda sig av fingerfärg. Barnen kan använda sina händer eller fötter att trycka med på tyget eller några olika föremål. De kan utforska de olika materialen, färgen, tyget, redskapen samt sin kropp. Men det är viktigt att tänka på att tyget inte går att tvätta ifall det är färgat med fingerfärg eftersom färgen då försvinner. Ifall de äldre barnen tryckt med textilfärg kan tyget tvättas men först måste färgen fixeras. Detta görs genom att stryka tyget på avigsidan eller genom att hänga tyget i torkskåpet i en halvtimma.

Jag upplevde att textiltryck var en aktivitet som jag gärna skulle göra med barnen i mitt framtida yrke. Det är kreativt, fritt och roligt. Dessutom tänker jag att det är en bra aktivitet ur ett både ekonomiskt och hållbart perspektiv. Det går att återvinna material som annars skulle slängas. Ifall barnen har en skräpplockardag på förskolan skulle en del av det skräpet kunna tvättas och användas till att göra textiltryck med. Detta stärks av att jag i Läroplan för förskolan (Lpfö98 rev.2016, s10) läser att förskolan ska hjälpa barnen att utveckla ett intresse och en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkas av varandra. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s 21) står att skolan ska möjliggöra för barnen att lära sig om hur våra val kan bidra till hållbar utveckling. För att uppnå detta mål krävs det lite mer, jag tänker att samtidigt som jag gör textiltrycket i skolan kan jag prata med barnen om varför jag valt att använda skräp att trycka med. Både ur ett miljöperspektiv men också ur ett utforskande perspektiv, när jag använder mig av skräp när jag trycker kan jag ju få så många olika fantastiska tryckeffekter.

 

 

---

 [1] Cathrine Berg. Workshop Textil 2. Högskolan i Borås, 2016-09-02

 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1.uppl. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.
Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny,.rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket