Estetiska lärprocesser

 

Både i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2116, s.10) och i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s.22-23) betonas barns rättighet att få skapa på förskolan. Estetiska ämnen såsom bild, musik, drama och dans beskrivs som olika sätt för barn att få uttrycka sina upplevelser och tankar.

Mats Andersson[1] beskriver att i en estetisk lärprocess använder barnen alla sina sinnen och de lär med hela kroppen. Eva Änggård[2] menar att genom att barnen aktivt bearbetar kunskapen på något sätt gör de den till sin egen. Grundtanken med estetiska lärprocesser menar hon är att vi människor och framför allt barn lättare tar till oss kunskap i en aktiv process än ifall vi bara blir informerade. Genom att använda oss av kroppen och våra känslor när vi ska lära oss något blir lärandet lustfyllt och mer djupgående.

Niklas Pramling[3] beskriver estetik som både ett ämne med eget innehåll men även som ett verktyg för att lära sig något annat. Jag tänker att det beror på vad jag som förskollärare uppmärksammar och lyfter fram. Ifall jag under målarstunden med barnen uppmärksammar olika former som de målar eller vad som är stort eller litet så är det matematiken jag lyfter fram. Jag använder det estetiska ämnet bild för att lära barnen om matematik. Ifall jag samtalar med barnen om olika färger, hur de kan blandas eller olika målartekniker är det istället det estetiska ämnet bild som uppmärksammas.

En viktig aspekt när det gäller estetiska lärprocesser som MatsAndersson¹ tog upp var den att det inte behöver kosta massor av pengar. Jag upplever att för förskolorna idag spelar ekonomin en stor roll, vad för material som kan köpas in och så vidare. För att arbeta med estetiska lärprocesser krävs fantasi, påhittighet och kreativitet. Pinnar från skogen, stenar eller olika spillmaterial kan användas både för att förtydliga och fördjupa kunskaperna i exempelvis matematik eller naturkunskap, men även för att användas i de rent estetiska ämnena. Dessa saker kostar ingenting, men genom att använda dem på ett medvetet sätt kan de bidra till barns lärande.

Eftersom förskollärare enligt Lpfö 98 (rev.2016, s.8) ska arbeta för att tillgodose och respektera varje barns behov tänker jag att estetiska lärprocesser kan vara ett verktyg för att nå detta mål. Jag utgår ifrån att alla barn är olika och att de också lär på olika sätt. Genom att använda sig av olika estetiska lärprocesser kan jag som förskollärare förmedla det jag vill till barnen på många olika sätt. De kan få smaka, höra, se och känna på kunskapen. De kan få uppleva kunskapen med hela kroppen, få en djupare förståelse för den och på så sätt göra kunskapen till sin egen.

 

                                                                     

---

[1] Mats Andersson.  Estetiska lärprocesser. Högskolan i Borås, 2016-05-02.
[2] Förskolan – lärarförbundets tidning för alla förskollärare (2012-01-06). Ta skapandet på allvar. Lärarförbundet. www.lararnasnyheter.se/FS_12_01_tema_taskapandetpaallvar.html
[3] Förskolan – lärarförbundets tidning för alla förskollärare (2012-01-06). Ta skapandet på allvar. Lärarförbundet.www.lararnasnyheter.se/FS_12_01_tema_taskapandetpaallvar.html

 

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny,.rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket