Hur jag har upplevt termin sex

Det har varit en omvälvande kurs för mig med otroligt mycket intryck. Jag har varit med om många spännande workshops där jag har fått lära mig massor och fått nya upplevelser. För mig har kursen inneburit att jag funderar mycket kring barns lärande och estetiska lärprocesser. Jag känner att det är någonting som jag vill arbeta med mycket när jag börjar arbeta som förskollärare eftersom det känns som en riktig och naturlig del av barns lärande. Jag kommer på mig själv med att fundera på hur jag kan använda mig av estetiska lärprocesser för att lära barnen olika saker. Det är fantastiskt.

När jag började studera till förskollärare hade jag ingen annan erfarenhet av förskolan än att jag hade två barn som gick på förskola. Jag har aldrig gått på förskola själv. Jag visste att jag ville arbeta med barn men visste inte riktigt vad jag som förskollärare förväntades göra. Jag känner att jag utvecklats enormt mycket under de här åren och framför allt den här terminen. Jag har lärt mig mycket under utbildningen men det är först under termin sex som jag tvingats att fundera över min framtida roll som förskollärare. Vilken förskollärare vill jag vara, vilken barnsyn vill jag ha, hur vill jag att barnen ska lära och så vidare. Det har varit väldigt nyttigt.

Även museibesöken har varit nyttiga för mig. Jag hade inte varit på något av museerna tidigare, jag har föredragit museer med djur och natur. Konsten har jag inte förstått mig på. Men efter den här kursen har jag blivit mer intresserad och jag ser möjligheter att använda konst och museer för att öka barnens lärande. Konst har för mig varit konstigt, nu har jag fått se konst som jag kan relatera till och då väcker den många frågor och mitt intresse väcks.

Bloggen som jag till en början var väldigt skeptiskt till ser jag nu många fördelar med. Inte privat fortfarande men arbetsmässigt. Eftersom jag är förälder själv ser jag bloggen som ett sätt för vårdnadshavare att få mer insyn i verksamheten och jag ser även bloggen som en form av dokumentation av verksamheten.

Något som jag också funderar över är hur mycket det är som jag fortfarande inte vet inom detta område. Det känns som att ju mer jag lär mig desto fler dörrar öppnas för att lära sig mer. Jag kommer absolut att vilja fortsätta lära mig om olika estetiska ämnen och estetiska lärprocesser för att kunna utvecklas i min roll som förskollärare ännu mer.

Vfu uppföljning

Idag var jag på VFU uppföljning och utställning av våra egentillverkade didaktiska material. Det var roligt och intressant att ta del av allas olika didaktiska material. Alla hade så bra idéer tyckte jag och jag fick många tips på hur jag kan arbeta i mitt kommande yrke.

Drama 2

Under vår andra workshop i drama skulle vi tänka ut en dramaaktivitet att göra i förskolan utifrån en bok. Min grupp valde boken Ägget av Lennart Hellsing som handlar om ett ägg som fantiserar om vem han kommer vara när han kläcks.

 

Vi tänkte oss att barnen skulle få rulla ihop sig till runda bollar och låtsas att de var ägg. Efter en stund skulle de få fantisera ihop vem de skulle vilja vara när de kläcktes. Sedan skulle de få improvisera och visa oss andra vad de blev. När vi kommit så långt tyckte vi att det var svårt att komma vidare. Efter vi funderat kom vi fram till att rollerna som barnen valt skulle ligga till grund för en gestaltning. Kanske kunde barnen gestalta hur det skulle se ut när alla kläcktes till det som de skulle vilja vara och sedan kombinera ihop deras olika egenskaper för att lösa ett problem.

Jag upplever att min inställning till drama har ändrats till att bli mer positiv, drama är roligt och intressant. Jag känner mig lite osäker men tror att det framförallt handlar om att det inte är något som jag är van vid att göra. Däremot ser jag stora fördelar för barnen att man använder sig av drama i verksamheten till exempel inom tema som handlar om känslor eller för att dramatisera en berättelse.

Fältdagar nummer fyra och fem

Under mina två sista fältdagar ute på min VFU skulle jag utvärdera mitt minitema och observera ifall det tagit sig något uttryck i verksamheten. Flera av barnen gick till vävhörnan under den fria leken och barnen visade stort intresse för vävningen. Jag upplevde också att de gärna samtalade om hur man skulle kunna återbruka olika saker. Ett barn kom till skolan och berättade stolt att de hade återbrukat hemma, de hade gjort en adventskalender av gamla snusdosor.

Jag samtalade med min handledare om hur de skulle kunna fortsätta arbeta med temat återvinning. Jag hade en idé om att man skulle kunna fortsätta med att introducera varje del i temat till exempel papper, metall, kompost genom en liknande samling som den jag haft. Då skulle man kunna kolla upp hur mycket vi slänger i Sverige av varje sak, vad det är gjort av, hur lång tid det tar innan det försvinner i naturen och hur man skulle kunna återbruka det. Vi diskuterade även att de skulle kunna samla all plast som förskoleklassen slänger under en vecka för att sedan väga det och jämföra vikten med hur mycket plast varje svensk slänger på ett år, sjutton kilo. Efteråt skulle de kunna samtala med barnen om ifall det var mycket plast de slängde och hur de skulle kunna minska mängden, för att sedan samla all plast de slänger under en vecka igen och se om det gjorde någon skillnad.

Sammantagen upplever jag att mitt tema togs väl emot av barnen, att det var uppskattat och att det väckte barnens nyfikenhet och intresse.

Jag har haft en fantastiskt rolig och lärorik VFU och skulle absolut kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass i framtiden.

VFU vecka 3

Nu har jag gjort min tredje vecka på min VFU. Jag har sett hur arbetet med mönster har visat sig i barnens fria lek på olika sätt.

Mitt arbete med vävning har fortsatt, det är flera barn som velat prova att väva med tidningspapper eller med tygremsor.

Något som jag reflekterat över under min hela VFU är hur genomtänkt verksamheten är. Varje tillfälle ses som en lärsituation. Dagen börjar med att läraren säger god morgon i hallen till var och ett av barnen, där lämnar de sin plastficka till läraren. I den skickar läraren hem all information från skolan till hemmet men där skickar även föräldrar med information till skolan. Inne i klassrummet är det lugn musik på när barnen kommer in och den andre läraren sitter på den blå runda mattan för att ta emot. Samlingen börjar med en hej-sång och sedan räknar de hur många barn som är i förskoleklassen den dagen och hur många som saknas och vilka det är. Räkningen sker på olika sätt varje dag. På svenska, på engelska, på somaliska, vartannat barn viskar och vartannat barn säger högt och så vidare. Barnen är fantastiska på att räkna och på att räkna ut hur många barn som saknas. Barnen kollar vilket datum och vilken veckodag det är samt vilka som har namnsdag. Sedan pratar vi om vad det är för mat till lunch och ett barn får skriva upp maten på en whiteboardtavla. Efteråt går vi igenom hur dagen kommer att se ut, de har ett bildschema på väggen. På schemat finns även en cirkel med en siffra som representerar hur många dagar som barnen har varit i förskoleklassen. Barnen säger vad det är för en siffra till exempel att det är siffra 56 och att det då är den femtiosjätte dagen. Denna sätts sedan upp på väggen. Under hela samlingen användes det mycket TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Barnen har möjlighet att berätta olika saker om de vill och de är delaktiga och aktiva under hela samlingen. Under samlingen får de in massor av matematik och språk.

När barnen ska gå för att äta lunch brukar de få stå i kö i hallen eftersom matsalen är liten. Vi skickar in barnen efter hand. Denna stund utnyttjas till att ställa frågor till barnen. Det kunde till exempel vara frågor som handlade om begreppen fler, mest, färre eller färst eftersom de arbetade med det på matten eller ifall det fanns ett s-ljud i deras namn. Det kunde vara frågor inom naturvetenskapen eller olika räknetal. Det var bara vår fantasi som satte stopp. Detta var mycket uppskattat av barnen.

Alla små stunder som uppstod i glapp mellan aktiviteter utnyttjades till exempel genom olika språklekar som ett skepp kommer lastat. Läraren hade hittat på en regel för vad som fick åka med till exempel att ordet skulle börja på bokstaven M. Genom att gissa sig fram listade barnen ut vilken regel det var. En liknande lek var att läraren skrev upp ord som barnen sa på tavlan ifall de stämde in på regeln som hon hittat på. Ifall de inte stämde skrev hon inte upp dem och efter en liten stund brukade barnen komma på vilken regel det var.

Detta tankesätt är något som jag vill ta med mig när jag börjar arbeta, att tänka igenom alla situationer och fundera över hur de kan bli lärandesituationer. Jag vill utnyttja alla vardagliga situationer till ett aktivt lärande för barnen. I många situationer sker lärande spontant, men jag vill vara noga med att reflektera över detta. Jag vill fundera över vad barnen och jag lärde oss i olika situationer för att nästa gång kanske göra det ännu bättre. Det är lätt att tänka att barnen lär sig massor bara av att leka eller genom att utföra en aktivitet och sedan lämna det vid den tanken. Men jag vill inte göra det utan jag vill tänka över vad barnet har lärt sig och hur jag kunde gjort annorlunda eller vad jag gjorde som var bra.

VFU vecka 2

Under min andra vecka på VFU har jag startat mitt minitema Återbruk och mönster genom vävning. Jag introducerade det genom att jag hade en samling i helklass. Jag kom släpande på en kasse med böcker som vägde sjutton kilo, barnen fick känna på den och fundera över om de visste något annat som vägde sjutton kilo. Jag fick många förslag till exempel alla i förskoleklassen, lillasyster, kusin, jag och så vidare. Jag berättade att varje svensk slänger sjutton kilo plast varje år, alltså lika många kilon som min kasse vägde. Jag hade med mig en rulle med plastpåsar, den hade jag vägt och den vägde 300 gram. Det behövdes 57 plastpåserullar för att det skulle väga 17 kilo, det blir många plastpåsar. Vi samtalade om vad plats är gjort av, barnen var pålästa och många av dem svarade att den är gjord av återvinning. Men jag nämnde att från början är den gjord av olja som är en resurs som kommer ta slut om vi använder för mycket. Oljan använder vi bland annat till våra bilar. Jag hade också hittat en petflaska utanför skolan, den hade barnen koll på att den skulle pantas. Jag frågade ifall de visste hur lång tid det tog för den att försvinna om den låg i naturen. Barnen hade många förslag: 6 dagar, 67 dagar, lika många dagar som vi varit i förskoleklassen, 1 år. När jag sa att det tog 450 år blev det hissnande. Vi jämförde 450 år med hur gamla vi människor brukar bli och sedan var barnen väldigt bestämda med att det är viktigt att panta petflaskor. Jag gick över till att fråga ifall plasten skulle kunna användas till något annat innan den återvinns. De hade inga förslag. Jag sa att jag tänkte att de skulle kunna väva med plasten. Nästan alla hade vävt förut i vävramar. Jag visade bilder på olika slags vävar: bildvävar, vävstol, flätor i hår och i bröd, natur väv, väv i rock ring, vävd kasse av kaffepaket och armband av loombands.  Jag visade också tallriksväven jag gjort med plastremsor. Efter samlingen tog jag med mig fem barn till min lilla vävarhörna som jag inrett med böcker om vävning och olika vävar jag gjort. På bordet hade jag lagt ut en tallriksväv till alla barnen och en massa olikfärgade plastremsor för barnen att väva med. Under vävningen pratade vi om vävens uppbyggnad med inslag och varp, vi pratade om att inslaget går lodrät och att varpen går vågrät, vi pratade om mönster och begreppet varannan. Vi pratade också om att vävning används i hela världen, och det var några barn som hade kläder gjort av vävt tyg. Jag berättade om
Gerumsmanteln[1] som finns på historiska museet i Stockholm. Den är 2 300 år gammal och hittades i Sverige. Det finns ännu äldre vävda tyger som hittats i andra länder. Det tyckte barnen var spännande.

Förutom detta hann vi även med flera andra aktiviteter under veckan: bad, skogen där vi stannade till och såg vad som hänt i deras naturruta sedan veckan innan. Utifrån barnens intresse kom vi in på vad som är skillnaden på en gran och en tall, att granen har kort synlig stam, korta barr och långa kottar och tallen har lång synlig stam, långa barr och korta kottar. I skogen fick barnen i uppgift att göra mönster av vad de kunde hitta i skogen. Jag fick se alltifrån enklare mönster som bestod av en kort pinne och en lång pinne och så vidare till mer avancerade mönster med pinne, löv, gren, lav, kotte och så vidare. Vi hann också med att gå på tennis.

På fritids blev barnen intresserade av min vävarhörna. På eftermiddagen satt vi och flätade, vävde med tidningspapper och med tygremsor.

 

---

[1] http://historiska.se/upptack-historien/artikel/forskarvarlden-tycker-till/

 

VFU vecka 1

Min första vecka på VFU har varit intensiv, rolig och lärorik. Vi har arbetat med mönster, barnen har fått målat ett mönster och sedan pärlat ett halsband med samma mönster.

 

Vi har arbetat med bokstaven A genom att använda Lattjolajbanlådan. Däri fanns en apelsin, apa, zebra och ett armband. Barnen hade många intressanta tankar om vad som skulle bort och kunde argumentera för sin sak. En dag var vi i pulkabacken och åkte stjärtlapp, bra träning för balans och motorik. Dessutom bra träning på hur det fungerar i en pulkabacke när det är många barn, det fungerar inte ifall barnet går uppför backen mitt bland alla andra barn som åker utan det måste gå upp vid sidan, turtagning blev det också mycket träning på eftersom många ville åka i samma spår. På fredagen fick jag i uppdrag av min handledare att jag skulle hålla i en aktivitet där barnen skulle knyta makraméarmband. Armband börjar ju på A. Jag fick sitta och träna och tyckte att det var väldigt svårt men till slut fick jag till det. Funderade lite över hur barnen skulle klara detta men tänkte att min handledare känner barnen väl och hon vet vad de klarar av. Oj, oj, oj efter att jag och barnen försökt en stund blev jag tvungen att tänka om och gjorde en enklare knut. Då gick det bra. När jag sedan funderade över aktiviteten kändes det bra att jag kunde tänka om mitt i aktiviteten när jag märkte att den inte fungerade. I slutändan blev det en uppskattad aktivitet av barnen som var mycket stolta över sina armband.

Fältdagar 1-3

Under vecka 41-43 har jag varit ute på tre fältdagar på min VFU plats. Det är en förskoleklass med 23 elever och två förskollärare. Jag fått vara med och fått en bild av hur verksamheten ser ut, lärt känna barnen och samtalat med min handledare om vad de arbetar med. Dessutom har jag hunnit vara med på ett biblioteksbesök, ett besök i badhuset och en FN-samling. Min tanke är att det här kommer att bli roligt och att dagarna kommer att gå fort.

Jag har uppmärksammat att barnen arbetar med mönster på matematiken och min handledare har berättat att de tänker starta upp ett minitema om återvinning. Min tanke är att jag ska kunna förena dessa två i mitt minitema som jag ska genomföra under min VFU.

Textil 3 - Vävning

På workshop 3 i textil fick vi välja mellan att sy, brodera eller väva. Jag valde att väva eftersom jag sett vävar ute på förskolorna men inte kände att jag har tillräcklig kunskap om det. Cathrine Berg[1] visade oss flera olika sorters vävar som barnen på förskolan kan göra:

De kan tillverka egna vävramar av träbitar som de spikat i spikar i och sedan trätt med varptråd. De vävramarna är även bra eftersom väven när den är färdig inte behöver tas av utan den sitter kvar på träbiten. Barnen kan väva med remsor av kartong. Detta kan vara ett sätt att introducera vävning för barnen, för att förstå principen innan de börjar väva med varptråd som är lite pilligare. Det går att spänna varptråden runt en v-formad trädklyka. Jag visste inte att flätning var en sorts vävning men det fick jag veta nu. Jag har även sett natur vävar där barnen vävt in blad, gräs, grenar, blommor med mera i en väv eller runda vävar gjorda i rock ringar eller papperstallrikar.

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.47-50) menar att vävningen utvecklats ifrån konsten att fläta det vill säga att binda trådar genom att korsa dem. Grundprincipen är att binda trådar, det går lodräta och vågräta trådar i en väv och dessa måste låsa varandra. Detta innebär att den vågräta tråden vävs varannan över och varannan under de lodräta. Nästa varv måste det ske tvärtom för att trådarna ska låsa varandra.

Vävning är ett mycket gammalt konsthantverk. I Sverige har en vävd mantel hittats som är 2 300 år gammal, den så kallade Gerumsmanteln[2]. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.49) beskriver att det hittats vävda tyger i Tutanchamons grav som är 3 300 år gamla. Vävtekniken som användes till dessa var mycket utvecklad. Idag kan vi inte väva med lika tunna trådar eller spinna lika tunn tråd som de kunde. Det är en spännande tanke att människor för 3 300 år sedan kunde väva med tunnare trådar än vad vi kan nu trots att vi har maskiner till hjälp. Vävning är en teknik som används över hela världen för att göra tyg. Det gör att vi kan använda det som något som förenar alla människor när vi pratar om världen och olika kulturer. De flesta barn har någon slags erfarenhet av vävning eller har kommit i kontakt med vävt tyg. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016, s.6) och i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s.9) nämns att förskolan har som uppdrag att föra ett kulturarv vidare till barnen exempelvis traditioner och kunskaper. Genom vävningen görs detta.

Jag provade att väva med plast och tygremsor. Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv är vävning en lämplig aktivitet. Det går att använda gamla tygrester, garnrester eller plastpåsar rivna i remsor att väva med. Dessutom är det ekonomiskt eftersom dessa saker ofta finns på förskolan och inte behöver köpas in.

Vävning är en aktivitet som ger lugn och lugna tankar. Barnet får möjlighet att stänga av stojet och stimmet på förskolan och bara vara i sin egen lilla värld. Det är något som jag upplever att flertalet barn behöver på förskolan idag. När barnet väver tränar det sina sinnen, finmotorik, mönster och sitt tålamod eftersom det tar tid att väva. Vävning kan också anpassas utifrån barnen, ju tätare varptråden är trädd desto svårare blir det att väva. Ifall jag trär varptråden med större mellanrum blir det lättare.

Språk och matematik kommer naturligt in i aktiviteten med de olika begreppen som tillhör vävning: varp, inslag, skyttel, varannan, över och under, lodrät och vågrät, mönster, former och så vidare. Genom att till exempel använda sig av material från skogen kommer även naturvetenskapen med.

---

[1] Cathrine Berg. Textil Workshop 3. Högskolan i Borås, 2016-10-03.

[2] http://historiska.se/upptack-historien/artikel/forskarvarlden-tycker-till/

 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1.uppl. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.

Läroplan för förskolan (Lpfö98. [Ny, rev. utg.](2016). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket     
 

Textilmuseet – färg, form, olikheter och likheter

Utställningen Shapes of fashion på Textilmuseet i Borås lockade till många tankar. Med barnen kan man diskutera ifall man kan ha sådana kläder och vem har dem och så vidare. Barnens tränar på att använda det talade ordet för att beskriva och måste använda sin fantasi. Tillbaka på förskolan kan de måla egna fantasifulla kläder eller sätta ihop ett drama om personerna som bar kläderna på utställningen.

 

Vi skulle också kunna prata om färger, mönster och geometriska figurer. Vilka färger och mönster har kläderna, vilka former är de uppbyggda av. Vad tror barnen har inspirerat konstnären.

Den här kreationen tänker jag ser ut som ett par skumma figurer iklädda sockervadd. Kreationen under tänker jag är inspirerad av piggsvin och bältor. Jag är nyfiken på vad barnen tänker.

Alla kläderna har olika utseende men de har också många saker gemensamt. De har två hål för armarna och ett hål för huvudet till exempel. Kläder måste ha en viss grundstomme och därifrån kan konstnären sedan skapa fritt. Detta skulle vara intressant att prata med barnen om och sedan komma in på andra saker som är lika och olika.

Rhösska muséet

Torsdagen den 13 oktober besökte vi Rhösska museet i Göteborg. Vi fick vara med om korta versioner av aktiviteter som de har med barnen, en som handlade om färg och en som handlade om form. Vi fick leta efter olika färger bland föremålen, känna efter hur vi upplevde de olika rummen som var målade i olika färger, göra olika geometriska former med kroppen och leta former bland föremålen på museet. Två aktiviteter som jag absolut tror uppskattas av barnen.

Jag fascinerades av hur olika de olika rummen upplevdes beroende på vilken färg de hade. Det gula rummet gjorde mig glad, pigg och nyfiken:

Det orangea rummet kändes varmt och lite mystiskt:

 

 

Det blå rummet upplevde jag kallt och stelt:

 

Det gröna rummet kändes varmt och välkomnande:

 

Det svarta rummet upplevdes inte så mörkt eftersom det fanns några små ljuskällor och för att det fanns många föremål i guld och silver. Det kändes som en skattkammare:

 

 

Jag funderar på hur jag kan använda det här i mitt arbete med barnen på förskolan. Olika färger påverkar oss olika. I ett kreativt rum där barnen målar eller bygger vill jag ha en färg som ökar den kreativa och påhittiga lusten. I ett rum där barnen ska vila eller sova kanske jag inte ska välja en gul färg utan istället en grön eller varm blå färg. Jag tänker också att färgen förstärker känslan som jag vill att rummet ska ge. Om jag inreder ett skogsrum förstärks det om jag väggarna är gröna eller om jag använder mig av gröna föremål. Om jag inreder ett vattenrum förstärks känslan av blå väggar och blå föremål.

Färger påverkar oss mer än vad vi tror och som pedagog är det viktigt att vara medveten om detta när förskolemiljön utformas.

Textilmuseet – färger, mönster, symmetri

Jag tänker att denna utställning främst skulle fungera som en inspiration till mig som förskollärare. Jag får inspiration till att arbeta med matematik som mönster, former, symmetri och färger. Med enkla medel har konstnären lyckats skapa fantasifulla mönster av olika geometriska former. Hon har broderat på en stickad platta och detta tänker jag att barnen på förskolan skulle kunna göra. Antingen skulle de kunna brodera fritt eller också skulle de kunna måla ett mönster på papper och sedan brodera det. Efter hand skulle det kunna utvecklas till att göra mönster ute i naturen med naturmaterial, eller med återbruksmaterial och så vidare.

Utställningen skulle kunna vara inspiration till att starta igång ett tema om geometriska former, färg och mönster.

Borås Konstmuseum

Utställningen Ernst Billgren vs Wilhelm von Kröckert. När jag gick till utställningen trodde jag att det var två personer som hade liknande stil som ställt ut, men när jag kom till utställningen och läste om den visade det sig att det var samma person. Han kallade sig först Ernst Billgren och sedan ändrade han konststil och bytte namn. Det tänkte jag hade varit intressant att samtala med barnen på förskolan om. Vad tänker de, är det ok att göra så. Jag är säker på att de har många spännande funderingar.

Ernst Billgren

Jag upplevde de här konstverken lekfulla. Det var mycket skogs och djurmotiv dessutom var de ofta gjorda i flera olika material till exempel trä, glas, mosaik och sten. Jag såg inte många konstverk som var gjorda på målarduk. Det tänker jag att jag skulle vilja ta med mig till förskolan. Genom att blanda olika material kan det bli något nytt och spännande och även att använda materialen på oväntade sätt. Jag såg också många olika former.

Jag såg det här konstverket och fascinerades av perspektivet som framkallats genom att han enbart använt tre glasskivor framför varandra som han har målat på.

 

Wilhelm von Kröckert

Det jag fastnade för i dessa konstverk var alla fantastiska mönster och olika målningstekniker. Han har blandat olika målningstekniker på tavlorna vilket gjorde att de blev mer livfulla och spännande. Jag funderar på hur jag som pedagog kan uppmuntra barnen till detta. Jag tänker att vi kan testa olika målningstekniker och sedan uppmuntra barnen att utforska de olika teknikerna och se vad som händer när de blandar dem. Här såg jag mestadels konstverk som var målade på målarduk.

 

Reflektion

Det hade varit spännande att gå med barn på den här utställningen, jag undrar vad de hade sett och lärt sig. Jag tänker att det skulle kunna vara ett led i ett arbete om att blanda olika material eller olika målningstekniker.