tisdag 1 november 2016

Textil 3 - Vävning


På workshop 3 i textil fick vi välja mellan att sy, brodera eller väva. Jag valde att väva eftersom jag sett vävar ute på förskolorna men inte kände att jag har tillräcklig kunskap om det. Cathrine Berg[1] visade oss flera olika sorters vävar som barnen på förskolan kan göra:






De kan tillverka egna vävramar av träbitar som de spikat i spikar i och sedan trätt med varptråd. De vävramarna är även bra eftersom väven när den är färdig inte behöver tas av utan den sitter kvar på träbiten. Barnen kan väva med remsor av kartong. Detta kan vara ett sätt att introducera vävning för barnen, för att förstå principen innan de börjar väva med varptråd som är lite pilligare. Det går att spänna varptråden runt en v-formad trädklyka. Jag visste inte att flätning var en sorts vävning men det fick jag veta nu. Jag har även sett natur vävar där barnen vävt in blad, gräs, grenar, blommor med mera i en väv eller runda vävar gjorda i rock ringar eller papperstallrikar.


Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.47-50) menar att vävningen utvecklats ifrån konsten att fläta det vill säga att binda trådar genom att korsa dem. Grundprincipen är att binda trådar, det går lodräta och vågräta trådar i en väv och dessa måste låsa varandra. Detta innebär att den vågräta tråden vävs varannan över och varannan under de lodräta. Nästa varv måste det ske tvärtom för att trådarna ska låsa varandra.


Vävning är ett mycket gammalt konsthantverk. I Sverige har en vävd mantel hittats som är 2 300 år gammal, den så kallade Gerumsmanteln[2]. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.49) beskriver att det hittats vävda tyger i Tutanchamons grav som är 3 300 år gamla. Vävtekniken som användes till dessa var mycket utvecklad. Idag kan vi inte väva med lika tunna trådar eller spinna lika tunn tråd som de kunde. Det är en spännande tanke att människor för 3 300 år sedan kunde väva med tunnare trådar än vad vi kan nu trots att vi har maskiner till hjälp. Vävning är en teknik som används över hela världen för att göra tyg. Det gör att vi kan använda det som något som förenar alla människor när vi pratar om världen och olika kulturer. De flesta barn har någon slags erfarenhet av vävning eller har kommit i kontakt med vävt tyg. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016, s.6) och i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s.9) nämns att förskolan har som uppdrag att föra ett kulturarv vidare till barnen exempelvis traditioner och kunskaper. Genom vävningen görs detta.

Jag provade att väva med plast och tygremsor. Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv är vävning en lämplig aktivitet. Det går att använda gamla tygrester, garnrester eller plastpåsar rivna i remsor att väva med. Dessutom är det ekonomiskt eftersom dessa saker ofta finns på förskolan och inte behöver köpas in.




Vävning är en aktivitet som ger lugn och lugna tankar. Barnet får möjlighet att stänga av stojet och stimmet på förskolan och bara vara i sin egen lilla värld. Det är något som jag upplever att flertalet barn behöver på förskolan idag. När barnet väver tränar det sina sinnen, finmotorik, mönster och sitt tålamod eftersom det tar tid att väva. Vävning kan också anpassas utifrån barnen, ju tätare varptråden är trädd desto svårare blir det att väva. Ifall jag trär varptråden med större mellanrum blir det lättare.
Språk och matematik kommer naturligt in i aktiviteten med de olika begreppen som tillhör vävning: varp, inslag, skyttel, varannan, över och under, lodrät och vågrät, mönster, former och så vidare. Genom att till exempel använda sig av material från skogen kommer även naturvetenskapen med.




[1] Cathrine Berg. Textil Workshop 3. Högskolan i Borås, 2016-10-03.
 
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1.uppl. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.
Läroplan för förskolan (Lpfö98. [Ny, rev. utg.](2016). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket     
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar