Hur jag har upplevt termin sex

Det har varit en omvälvande kurs för mig med otroligt mycket intryck. Jag har varit med om många spännande workshops där jag har fått lära mig massor och fått nya upplevelser. För mig har kursen inneburit att jag funderar mycket kring barns lärande och estetiska lärprocesser. Jag känner att det är någonting som jag vill arbeta med mycket när jag börjar arbeta som förskollärare eftersom det känns som en riktig och naturlig del av barns lärande. Jag kommer på mig själv med att fundera på hur jag kan använda mig av estetiska lärprocesser för att lära barnen olika saker. Det är fantastiskt.

När jag började studera till förskollärare hade jag ingen annan erfarenhet av förskolan än att jag hade två barn som gick på förskola. Jag har aldrig gått på förskola själv. Jag visste att jag ville arbeta med barn men visste inte riktigt vad jag som förskollärare förväntades göra. Jag känner att jag utvecklats enormt mycket under de här åren och framför allt den här terminen. Jag har lärt mig mycket under utbildningen men det är först under termin sex som jag tvingats att fundera över min framtida roll som förskollärare. Vilken förskollärare vill jag vara, vilken barnsyn vill jag ha, hur vill jag att barnen ska lära och så vidare. Det har varit väldigt nyttigt.

Även museibesöken har varit nyttiga för mig. Jag hade inte varit på något av museerna tidigare, jag har föredragit museer med djur och natur. Konsten har jag inte förstått mig på. Men efter den här kursen har jag blivit mer intresserad och jag ser möjligheter att använda konst och museer för att öka barnens lärande. Konst har för mig varit konstigt, nu har jag fått se konst som jag kan relatera till och då väcker den många frågor och mitt intresse väcks.

Bloggen som jag till en början var väldigt skeptiskt till ser jag nu många fördelar med. Inte privat fortfarande men arbetsmässigt. Eftersom jag är förälder själv ser jag bloggen som ett sätt för vårdnadshavare att få mer insyn i verksamheten och jag ser även bloggen som en form av dokumentation av verksamheten.

Något som jag också funderar över är hur mycket det är som jag fortfarande inte vet inom detta område. Det känns som att ju mer jag lär mig desto fler dörrar öppnas för att lära sig mer. Jag kommer absolut att vilja fortsätta lära mig om olika estetiska ämnen och estetiska lärprocesser för att kunna utvecklas i min roll som förskollärare ännu mer.

Vfu uppföljning

Idag var jag på VFU uppföljning och utställning av våra egentillverkade didaktiska material. Det var roligt och intressant att ta del av allas olika didaktiska material. Alla hade så bra idéer tyckte jag och jag fick många tips på hur jag kan arbeta i mitt kommande yrke.

Drama 2

Under vår andra workshop i drama skulle vi tänka ut en dramaaktivitet att göra i förskolan utifrån en bok. Min grupp valde boken Ägget av Lennart Hellsing som handlar om ett ägg som fantiserar om vem han kommer vara när han kläcks.

 

Vi tänkte oss att barnen skulle få rulla ihop sig till runda bollar och låtsas att de var ägg. Efter en stund skulle de få fantisera ihop vem de skulle vilja vara när de kläcktes. Sedan skulle de få improvisera och visa oss andra vad de blev. När vi kommit så långt tyckte vi att det var svårt att komma vidare. Efter vi funderat kom vi fram till att rollerna som barnen valt skulle ligga till grund för en gestaltning. Kanske kunde barnen gestalta hur det skulle se ut när alla kläcktes till det som de skulle vilja vara och sedan kombinera ihop deras olika egenskaper för att lösa ett problem.

Jag upplever att min inställning till drama har ändrats till att bli mer positiv, drama är roligt och intressant. Jag känner mig lite osäker men tror att det framförallt handlar om att det inte är något som jag är van vid att göra. Däremot ser jag stora fördelar för barnen att man använder sig av drama i verksamheten till exempel inom tema som handlar om känslor eller för att dramatisera en berättelse.

Fältdagar nummer fyra och fem

Under mina två sista fältdagar ute på min VFU skulle jag utvärdera mitt minitema och observera ifall det tagit sig något uttryck i verksamheten. Flera av barnen gick till vävhörnan under den fria leken och barnen visade stort intresse för vävningen. Jag upplevde också att de gärna samtalade om hur man skulle kunna återbruka olika saker. Ett barn kom till skolan och berättade stolt att de hade återbrukat hemma, de hade gjort en adventskalender av gamla snusdosor.

Jag samtalade med min handledare om hur de skulle kunna fortsätta arbeta med temat återvinning. Jag hade en idé om att man skulle kunna fortsätta med att introducera varje del i temat till exempel papper, metall, kompost genom en liknande samling som den jag haft. Då skulle man kunna kolla upp hur mycket vi slänger i Sverige av varje sak, vad det är gjort av, hur lång tid det tar innan det försvinner i naturen och hur man skulle kunna återbruka det. Vi diskuterade även att de skulle kunna samla all plast som förskoleklassen slänger under en vecka för att sedan väga det och jämföra vikten med hur mycket plast varje svensk slänger på ett år, sjutton kilo. Efteråt skulle de kunna samtala med barnen om ifall det var mycket plast de slängde och hur de skulle kunna minska mängden, för att sedan samla all plast de slänger under en vecka igen och se om det gjorde någon skillnad.

Sammantagen upplever jag att mitt tema togs väl emot av barnen, att det var uppskattat och att det väckte barnens nyfikenhet och intresse.

Jag har haft en fantastiskt rolig och lärorik VFU och skulle absolut kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass i framtiden.

VFU vecka 3

Nu har jag gjort min tredje vecka på min VFU. Jag har sett hur arbetet med mönster har visat sig i barnens fria lek på olika sätt.

Mitt arbete med vävning har fortsatt, det är flera barn som velat prova att väva med tidningspapper eller med tygremsor.

Något som jag reflekterat över under min hela VFU är hur genomtänkt verksamheten är. Varje tillfälle ses som en lärsituation. Dagen börjar med att läraren säger god morgon i hallen till var och ett av barnen, där lämnar de sin plastficka till läraren. I den skickar läraren hem all information från skolan till hemmet men där skickar även föräldrar med information till skolan. Inne i klassrummet är det lugn musik på när barnen kommer in och den andre läraren sitter på den blå runda mattan för att ta emot. Samlingen börjar med en hej-sång och sedan räknar de hur många barn som är i förskoleklassen den dagen och hur många som saknas och vilka det är. Räkningen sker på olika sätt varje dag. På svenska, på engelska, på somaliska, vartannat barn viskar och vartannat barn säger högt och så vidare. Barnen är fantastiska på att räkna och på att räkna ut hur många barn som saknas. Barnen kollar vilket datum och vilken veckodag det är samt vilka som har namnsdag. Sedan pratar vi om vad det är för mat till lunch och ett barn får skriva upp maten på en whiteboardtavla. Efteråt går vi igenom hur dagen kommer att se ut, de har ett bildschema på väggen. På schemat finns även en cirkel med en siffra som representerar hur många dagar som barnen har varit i förskoleklassen. Barnen säger vad det är för en siffra till exempel att det är siffra 56 och att det då är den femtiosjätte dagen. Denna sätts sedan upp på väggen. Under hela samlingen användes det mycket TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Barnen har möjlighet att berätta olika saker om de vill och de är delaktiga och aktiva under hela samlingen. Under samlingen får de in massor av matematik och språk.

När barnen ska gå för att äta lunch brukar de få stå i kö i hallen eftersom matsalen är liten. Vi skickar in barnen efter hand. Denna stund utnyttjas till att ställa frågor till barnen. Det kunde till exempel vara frågor som handlade om begreppen fler, mest, färre eller färst eftersom de arbetade med det på matten eller ifall det fanns ett s-ljud i deras namn. Det kunde vara frågor inom naturvetenskapen eller olika räknetal. Det var bara vår fantasi som satte stopp. Detta var mycket uppskattat av barnen.

Alla små stunder som uppstod i glapp mellan aktiviteter utnyttjades till exempel genom olika språklekar som ett skepp kommer lastat. Läraren hade hittat på en regel för vad som fick åka med till exempel att ordet skulle börja på bokstaven M. Genom att gissa sig fram listade barnen ut vilken regel det var. En liknande lek var att läraren skrev upp ord som barnen sa på tavlan ifall de stämde in på regeln som hon hittat på. Ifall de inte stämde skrev hon inte upp dem och efter en liten stund brukade barnen komma på vilken regel det var.

Detta tankesätt är något som jag vill ta med mig när jag börjar arbeta, att tänka igenom alla situationer och fundera över hur de kan bli lärandesituationer. Jag vill utnyttja alla vardagliga situationer till ett aktivt lärande för barnen. I många situationer sker lärande spontant, men jag vill vara noga med att reflektera över detta. Jag vill fundera över vad barnen och jag lärde oss i olika situationer för att nästa gång kanske göra det ännu bättre. Det är lätt att tänka att barnen lär sig massor bara av att leka eller genom att utföra en aktivitet och sedan lämna det vid den tanken. Men jag vill inte göra det utan jag vill tänka över vad barnet har lärt sig och hur jag kunde gjort annorlunda eller vad jag gjorde som var bra.