tisdag 29 november 2016

VFU vecka 2


Under min andra vecka på VFU har jag startat mitt minitema Återbruk och mönster genom vävning. Jag introducerade det genom att jag hade en samling i helklass. Jag kom släpande på en kasse med böcker som vägde sjutton kilo, barnen fick känna på den och fundera över om de visste något annat som vägde sjutton kilo. Jag fick många förslag till exempel alla i förskoleklassen, lillasyster, kusin, jag och så vidare. Jag berättade att varje svensk slänger sjutton kilo plast varje år, alltså lika många kilon som min kasse vägde. Jag hade med mig en rulle med plastpåsar, den hade jag vägt och den vägde 300 gram. Det behövdes 57 plastpåserullar för att det skulle väga 17 kilo, det blir många plastpåsar. Vi samtalade om vad plats är gjort av, barnen var pålästa och många av dem svarade att den är gjord av återvinning. Men jag nämnde att från början är den gjord av olja som är en resurs som kommer ta slut om vi använder för mycket. Oljan använder vi bland annat till våra bilar. Jag hade också hittat en petflaska utanför skolan, den hade barnen koll på att den skulle pantas. Jag frågade ifall de visste hur lång tid det tog för den att försvinna om den låg i naturen. Barnen hade många förslag: 6 dagar, 67 dagar, lika många dagar som vi varit i förskoleklassen, 1 år. När jag sa att det tog 450 år blev det hissnande. Vi jämförde 450 år med hur gamla vi människor brukar bli och sedan var barnen väldigt bestämda med att det är viktigt att panta petflaskor. Jag gick över till att fråga ifall plasten skulle kunna användas till något annat innan den återvinns. De hade inga förslag. Jag sa att jag tänkte att de skulle kunna väva med plasten. Nästan alla hade vävt förut i vävramar. Jag visade bilder på olika slags vävar: bildvävar, vävstol, flätor i hår och i bröd, natur väv, väv i rock ring, vävd kasse av kaffepaket och armband av loombands.  Jag visade också tallriksväven jag gjort med plastremsor. Efter samlingen tog jag med mig fem barn till min lilla vävarhörna som jag inrett med böcker om vävning och olika vävar jag gjort. På bordet hade jag lagt ut en tallriksväv till alla barnen och en massa olikfärgade plastremsor för barnen att väva med. Under vävningen pratade vi om vävens uppbyggnad med inslag och varp, vi pratade om att inslaget går lodrät och att varpen går vågrät, vi pratade om mönster och begreppet varannan. Vi pratade också om att vävning används i hela världen, och det var några barn som hade kläder gjort av vävt tyg. Jag berättade om
Gerumsmanteln[1] som finns på historiska museet i Stockholm. Den är 2 300 år gammal och hittades i Sverige. Det finns ännu äldre vävda tyger som hittats i andra länder. Det tyckte barnen var spännande.


Förutom detta hann vi även med flera andra aktiviteter under veckan: bad, skogen där vi stannade till och såg vad som hänt i deras naturruta sedan veckan innan. Utifrån barnens intresse kom vi in på vad som är skillnaden på en gran och en tall, att granen har kort synlig stam, korta barr och långa kottar och tallen har lång synlig stam, långa barr och korta kottar. I skogen fick barnen i uppgift att göra mönster av vad de kunde hitta i skogen. Jag fick se alltifrån enklare mönster som bestod av en kort pinne och en lång pinne och så vidare till mer avancerade mönster med pinne, löv, gren, lav, kotte och så vidare. Vi hann också med att gå på tennis.
På fritids blev barnen intresserade av min vävarhörna. På eftermiddagen satt vi och flätade, vävde med tidningspapper och med tygremsor.


 

onsdag 23 november 2016

VFU vecka 1


Min första vecka på VFU har varit intensiv, rolig och lärorik. Vi har arbetat med mönster, barnen har fått målat ett mönster och sedan pärlat ett halsband med samma mönster.
 
Vi har arbetat med bokstaven A genom att använda Lattjolajbanlådan. Däri fanns en apelsin, apa, zebra och ett armband. Barnen hade många intressanta tankar om vad som skulle bort och kunde argumentera för sin sak. En dag var vi i pulkabacken och åkte stjärtlapp, bra träning för balans och motorik. Dessutom bra träning på hur det fungerar i en pulkabacke när det är många barn, det fungerar inte ifall barnet går uppför backen mitt bland alla andra barn som åker utan det måste gå upp vid sidan, turtagning blev det också mycket träning på eftersom många ville åka i samma spår. På fredagen fick jag i uppdrag av min handledare att jag skulle hålla i en aktivitet där barnen skulle knyta makraméarmband. Armband börjar ju på A. Jag fick sitta och träna och tyckte att det var väldigt svårt men till slut fick jag till det. Funderade lite över hur barnen skulle klara detta men tänkte att min handledare känner barnen väl och hon vet vad de klarar av. Oj, oj, oj efter att jag och barnen försökt en stund blev jag tvungen att tänka om och gjorde en enklare knut. Då gick det bra. När jag sedan funderade över aktiviteten kändes det bra att jag kunde tänka om mitt i aktiviteten när jag märkte att den inte fungerade. I slutändan blev det en uppskattad aktivitet av barnen som var mycket stolta över sina armband.

onsdag 9 november 2016

Fältdagar 1-3


Under vecka 41-43 har jag varit ute på tre fältdagar på min VFU plats. Det är en förskoleklass med 23 elever och två förskollärare. Jag fått vara med och fått en bild av hur verksamheten ser ut, lärt känna barnen och samtalat med min handledare om vad de arbetar med. Dessutom har jag hunnit vara med på ett biblioteksbesök, ett besök i badhuset och en FN-samling. Min tanke är att det här kommer att bli roligt och att dagarna kommer att gå fort.

Jag har uppmärksammat att barnen arbetar med mönster på matematiken och min handledare har berättat att de tänker starta upp ett minitema om återvinning. Min tanke är att jag ska kunna förena dessa två i mitt minitema som jag ska genomföra under min VFU.

tisdag 1 november 2016

Textil 3 - Vävning


På workshop 3 i textil fick vi välja mellan att sy, brodera eller väva. Jag valde att väva eftersom jag sett vävar ute på förskolorna men inte kände att jag har tillräcklig kunskap om det. Cathrine Berg[1] visade oss flera olika sorters vävar som barnen på förskolan kan göra:






De kan tillverka egna vävramar av träbitar som de spikat i spikar i och sedan trätt med varptråd. De vävramarna är även bra eftersom väven när den är färdig inte behöver tas av utan den sitter kvar på träbiten. Barnen kan väva med remsor av kartong. Detta kan vara ett sätt att introducera vävning för barnen, för att förstå principen innan de börjar väva med varptråd som är lite pilligare. Det går att spänna varptråden runt en v-formad trädklyka. Jag visste inte att flätning var en sorts vävning men det fick jag veta nu. Jag har även sett natur vävar där barnen vävt in blad, gräs, grenar, blommor med mera i en väv eller runda vävar gjorda i rock ringar eller papperstallrikar.


Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.47-50) menar att vävningen utvecklats ifrån konsten att fläta det vill säga att binda trådar genom att korsa dem. Grundprincipen är att binda trådar, det går lodräta och vågräta trådar i en väv och dessa måste låsa varandra. Detta innebär att den vågräta tråden vävs varannan över och varannan under de lodräta. Nästa varv måste det ske tvärtom för att trådarna ska låsa varandra.


Vävning är ett mycket gammalt konsthantverk. I Sverige har en vävd mantel hittats som är 2 300 år gammal, den så kallade Gerumsmanteln[2]. Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.49) beskriver att det hittats vävda tyger i Tutanchamons grav som är 3 300 år gamla. Vävtekniken som användes till dessa var mycket utvecklad. Idag kan vi inte väva med lika tunna trådar eller spinna lika tunn tråd som de kunde. Det är en spännande tanke att människor för 3 300 år sedan kunde väva med tunnare trådar än vad vi kan nu trots att vi har maskiner till hjälp. Vävning är en teknik som används över hela världen för att göra tyg. Det gör att vi kan använda det som något som förenar alla människor när vi pratar om världen och olika kulturer. De flesta barn har någon slags erfarenhet av vävning eller har kommit i kontakt med vävt tyg. I Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev.2016, s.6) och i Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11 rev.2016, s.9) nämns att förskolan har som uppdrag att föra ett kulturarv vidare till barnen exempelvis traditioner och kunskaper. Genom vävningen görs detta.

Jag provade att väva med plast och tygremsor. Ur ett hållbart utvecklingsperspektiv är vävning en lämplig aktivitet. Det går att använda gamla tygrester, garnrester eller plastpåsar rivna i remsor att väva med. Dessutom är det ekonomiskt eftersom dessa saker ofta finns på förskolan och inte behöver köpas in.




Vävning är en aktivitet som ger lugn och lugna tankar. Barnet får möjlighet att stänga av stojet och stimmet på förskolan och bara vara i sin egen lilla värld. Det är något som jag upplever att flertalet barn behöver på förskolan idag. När barnet väver tränar det sina sinnen, finmotorik, mönster och sitt tålamod eftersom det tar tid att väva. Vävning kan också anpassas utifrån barnen, ju tätare varptråden är trädd desto svårare blir det att väva. Ifall jag trär varptråden med större mellanrum blir det lättare.
Språk och matematik kommer naturligt in i aktiviteten med de olika begreppen som tillhör vävning: varp, inslag, skyttel, varannan, över och under, lodrät och vågrät, mönster, former och så vidare. Genom att till exempel använda sig av material från skogen kommer även naturvetenskapen med.




[1] Cathrine Berg. Textil Workshop 3. Högskolan i Borås, 2016-10-03.
 
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1.uppl. Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell.
Läroplan för förskolan (Lpfö98. [Ny, rev. utg.](2016). Stockholm: Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [Ny,rev.utg.](2016). Stockholm: Skolverket